Jag har ett nytt ord...

Mmm...tapas på Mangos:)

Efter lite kringelikrokar så hamnade vi rätt vid vårt första stopp, parkeringen utanför Biltema i Skövde. Jimmy fick botanisera i fred där inne. Tänkte det var bäst utan mig suckande vid sidan om tiden och så.. Men när han kom ut så var det nästan med andan i halsen för att han visste jag satt och väntade i bilen utanför så jag hade lika gärna kunnat gå med som att sitta och spionera på folk som parkerat bredvid.

Nästa stopp i metropolen Skövde var restautang Mangos där vi avnjöt 5 underbara Tapas (vitlöksfräst scampi, nachos, chicken drumsticks, lökringar, quesedilla) ihop med en varsin superstor kall Cola.

Så underbart att sitta ner och njuta av maten en längre stund.

Bänkade i biostolen med popcorn, nonstop och Fanta så utgjorde Iron man 2 verkligen en fantastisk avslutning på en toppenkväll.

WOW.. Jag som älskar specialeffekter fick mitt begär tillfredsställt och sötesambon sa när vi kom ut att den var bra mycket bättre än 1:an så vi har haft en bra kväll båda två.

Någon som inte hade en så bra kväll var Alwe hemma hos mormor och Staffan. Det har varit lite pipigt och skrikit men till slut så somnade han intill mormor.

Jag saknar faktiskt min lille skrutt..

Spänningen som tilltar när det är dags för sängen är ju lika påtaglig även om han inte är hemma, så enda skillnaden är ju att Jimmy slipper gå upp 50 ggr i natt och sedan göra morgon 4.30.

Godnatt!!

God morgon världen..

I dag hade Alwe inte ens tid att krama pappa som snopet fick lämna kl. 9 utan lite hejdågos. Leka, leka och leka är vad som gäller..

Känns underbart mitt i orkeslösheten att Alwe (hittills) trivs och frodas på förskolan. Han har funnit en trygghet i sin inskolningsfröken och på själva förskolan.

Samma schema idag som igår. Han hämtas när han haft superskoj, ätit och fått sova lite..

I eftermiddag styr vi kosan mot min mamma som ska ha Alwe i natt så Jimmy som drar hela lasset med nätterna och de tidiga morgnarna får sovmorgon.

Relativt tidigt får vi åka mot Skövde då en bilaffär ska uppsökas innan det ska hinnas med mat på Mangos innan bion 18.15.

Hoppas på en riktig myskväll..

Skickar en lyckospark i baken till vännen Hanna som ska ha en välförtjänt helg utan barn, alltså sitt eget och mitt då;) När orken tryter här så får Alwe alltid leka med Wilma och det innebär oftast en liten vilostund för mig då Hanna tar över.. Tack igen för alla de gångerna..

När ork finnes så hoppas jag du vet att situationen kan bli omvänd..

Så alla ni trogna, ha en superfredag..

Love, Angel

Jag hittade ett superfint plastservis-set på Netto för ingen peng alls. Plutten älskar att plocka med allt möjligt så nu ligger det små rosa & lila delar, precis överallt.

Han fick t.o.m med sig en sked i badet. Vilken lycka... att få ösa och plaska och dricka..

Ytterligare lycka för en liten kille. Här har ni span på "paa" från vår balkong. Fråga mig inte var det kommer ifrån för vi säger redigt varje gång.. Ja, titta en grävmaskin:)

Efter att ha spenderat nästan hela dagen på förskolan och med pappa på utflykt till Källby så somnade han innan jag lagt honom i sin säng..

Nu är det garagetime för sambon och jag ska äta MMMarabou i soffan till favvoserien Bones..

Jag har fortfarande en liten crush på David Boreanaz aka Booth och så klart Angel i Buffy;)

Love, Angel

Förskoleuppdatering..

Vi hämtade en nyvaken och glad plutt vid 14.30 idag.

Han har gjort allt som finns att finna på förskolan, lekt i sandlådan, gungat, sprungit upp och ner i deras backe, suttit på en cykel och även fått åka med en större tjej vilket tydligen var höjden va lycka. Han höll sig vaken och åt med glädje maten, till vilan somnade han av sig självt med tuttar & snutte i famnen och sov tills strax innan vi hämtade.

Jag tyckte t.o.m att han verkade lite kluven till om han inte egentligen ville tillbaka till andra sidan grinden och leka istället för att följa med mamma & pappa hem. Underbart att se men så klart känns det i mammahjärtat när han klarar sig så bra utan en:( ;)

Love, Angel

En kram, sedan var det över..

Ja, sambon ringde och rappoterade duktigt efter första "lämningen" på förskolan. Kl. 9 var de på plats och pratade lite om dagen innan det var dags för Jimmy att gå. Då fick han en kram av plutten som sedan hastade vidare mot mera intressanta saker än pappa:)

Känns toppen plus att Alwes inskolningsfröken rappoterade igår att han kommit till henne för tröst. Allt fungerar tydligen än så länge enligt plan..

I dag ska han stanna och äta plus sova. Nu får vi väl se hur det blir med ätandet då den morgonpigge sonen börjar tackla av vid tiotiden redan och kl elva så somnar han nästan stående. Men det löser de säkert på allra bästa sätt på plats.

Igår beställde jag änrligen biljetter till Iron man 2 och vi bestämde även att vi försöker hinna äta lite innan. Det blir 18.15 bion då ingen utav oss orkar vara vakna och alerta för sent.

Annars så händer det inet mycket idag..

Jag har precis försökt ringa förskolan och fråga hur det går men inget svar..

Nyfiken juh...

Love, Angel

Utslagen..

Jag sover visst som en död nu för tiden. I morse tyckte jag till Jimmy att Alwe faktiskt sovit utan ett pip sedan strax efter 19 men enligt Jimmy så har han hörts av både 2 och 3 gånger..

Vet inte vad jag ska tro..? Är min mammaradar lite mer avslappnad nu eller är jag helt enkelt så slut så den är totalt bortkopplad?

Pojkarna är ute på äventyr en stund innan förskolan som är 9-11 idag med. om allt gick väl skulle Jimmy gå ifrån vid tiotiden idag. Vi får väl se hur det blir med det..

I eftermiddag tar Hanna största ansvaret för Alwe så Jimmy får jobba undan lite.

Alwe sover ju förhoppningsvis fram till 13.30 så det blir inte så jobbigt för varken mig eller Hanna. Lite lunch för Pluttens del och sedan vill han ju bara leka/busa & retas med Wilma.

På fredag hade jag tänkt försöka orka med ett biobesök (Iron man 2) med sötesambon i Skövde samt lite mat på underbara Mangos. Vet bara inte om jag vågar beställa biljetter och ska vi äta med så behöver vi nästan gå på 21 bion och det är ju när vi får lägga oss annars... Orken varierar från dag till dag så hur det är på fredag vet ju ingen, allra minst jag.

Nu får jag springa ner med Pluttens hjälm för Jimmy vill cykla till förskolan.

Love, Angel

Medizipadeim, eller nå´t sånt?!

Besöket hos läkaren gick bra, dock alltid väldigt tröttsamt att fläka ut sig själv och hela känsloregistret, men det är lika bra för det är ju så jag mår.

En månads full sjukskrivning med rubriknämnt anti-depressivt (nu heter det inte riktigt så men jag orkar inte resa på mig just nu och hämta namnet).

Start ikväll med en halv tablett..

Tydligen kan man få en svacka i början och full effekt noteras komma först efter 4-6 veckor.. *huga* Det är rätt lång tid när man försöker överleva en dag i taget men förhoppningsvis blir detta ett steg i rätt riktning ihop med avlastning på förskolan och pluttens öronoperation.

Skönt tyckte jag att läkaren påpekade at tabletterna bara är ett litet delmål för att nå målet och att promenader plus annan aktivitet i den mån jag orkar & psyksamtal fortfarande är det som behövs samverka för att jag så småningom kommer må bättre.

Nu ska jag försöka vila lite. Man & son är på cykelturpremiär i det sjukt sköna vädret.

Jag satt med näsan i solen efter en uppiggande kopp kaffe hos min mormor förut och det var faktiskt nästan alldeles underbart.

Kan jag bara blir av med läckaget nu och kunna röra på mig obehindrat så resan mot minus 36 kg kan börja, så kanske livet kan bli någorlunda normalt ihop med Alwe på förskola och nyopererad.

Tyvärr är jag fortfarande där att jag intetror på det själv,

men vem vet...En dag kanske?!

Love, Angel

Vårshopping..

Lillplutten växer så det knakar så nu har vi lagt stl. 86 på hyllan och inhandlat lite nytt & fräscht, (utöver detta hittade jag så fina våriga bodys (gul/vitrandig, röd/vitrandig och vit med röda elefanter. Allt från Lindex förutom den söta kepan) Superfint!

I källaren hittades 2 fina fleecejackor, en blå/vit/svart vindjacka och ett par blåa paxskor. Billigt & bra, tycker jag..

Nu är jag alldeles själv hemma. Jimmy har gått ut med morgonpigga plutten innan det är dags för förskolan 9-11. De kommer säkert ha lika skoj idag.

Jag ska spela lite wow och sedan försöka med en långpromenad.

Senare är det dags för läkartid och för mig att bita i det sura äpplet och erkänna att jag behöver mer hjälp för att må bra så det ska "utprövas" något slags stämningshöjande

*suck*

Altt känns som ett nederlag just nu. Alwe in på förskolan tidigare än vi tänkt, fortfarande läckage trots operation, ingen ork till att ta tag i mina 36 kg +, sjukskriven igen och nu ska jag knapra dårpiller till på köpet...

Jag har sagt tidigare att det ska jag absolut inte göra. Rädd för att bli ännu mer avtrubbad när jag går hemma med Alwe, men nu ska han ju vara på föskolan så då behöver jag inte vara stark flera timmar varje dag. Plus att jag vet inte?!?

det känns fortfarande lite tabu att prata om att man mår skit och inte vill ha sitt barn, har depression och måste äta anti-depressivt för att hamna back on track..

Tur att jag har vännen som hjälpt till att spräcka den "myten" litegrann iaf..

Love, Angel

Orka blogga?

JA, kära vänner..

Det var ju inte igår som jag orkade skriva här. Som ni säkert förstår så var inlägget från sist bara ett lyckligt tillfälle och vår käre son har inte blivit så mycket bättre gällande sömnen.

Kortfattat har det gett resultatet: sjukskriven mamma, halvdåsig sambo, speedad & lättirriterad son. Därefter en underbart bra hjälp från stödenheten med förtidigarelagd förskola (start idag till mammas stora nervositet istället aug.) där pappa Jimmy sköter inskolningen och jag ska försöka vila upp mig och hitta livsgnistan igen.

Det största trots allt är att jag till sist fick igenom en remiss till öron efter vår sons 5:e öroninflammation

(plus sömnstördhet, irritation, svårt att koncentrera sig).

Allt detta är symptom på vätska bakom öronen och IDAG äntligen fick vi komma till öron och gissa vilken liten kille som har just detta och ska få sätt in rör nästa torsdag?

Jo, just det! Vår son Alwe som det kikats till förbannelse i öronen på..

Sist jag krävde att något skulle ske fick vi bara titta på bvc.

Nu vet jag inte om deras mackapärer är likvärdiga med dem som de har på öron men jag hoppas så innerligt att han inte gått med vätskan och haft ont för länge

(trots att min intuition säger att vad kan vår annars friska son ha för problem som gör att han krånglar så just när han legat ett tag)

Men strunt samma för nu försöker vi se framåt och hoppas på en ny liten kille som slipper ha ont och krånglar onormalt mycket på nätterna.

Och jag vet, att visar det sig att detta underlättar hans vidare sömn så kommer jag nog snart kunna slappna av mer för det finns inget värre än ovissheten om ens eget barn har ständigt ont (trycket bakom öronen som blir när man har vätska där känns tydligen rätt så bra!!!) så vi håller tummarna för det här skulle rädda hela vår livssituation.

Här var Alwe slutkörd efter förra omgången med dubbelsidig öroninflammation.

Love, Angel