Ett monster i sängen..

Pip, skrik och duns duns på sängkanten.

Men vad i hela fridens dar sysslar sötesambon med?

6.30 på morgonen då jag precis lyckats somna om efter en dust med sonen mellan kl. 4-5 där hans största nöje var att se hur långt man kunde vrida om mammas bröstvårta.

Jag skulle bara se om du var vaken, blir svaret..

Aarrgh, nej det var jag inte men nu är det ju för sent.

Jag som har så svårt att koppla av och sova överhuvudtaget sedan allt började gå snett. Sover jag borta så ligger jag och väntar på att sonen ska vakna, sover jag hemma ligger jag och väntar och har jag väl blivit väckt på morgonen har jag jättesvårt att somna om eftersom jag inte vet hur länge jag får sova.

Den morgonen blev det visst 6.30 i allafall..

Jag älskar min familj;)

Så fint kort som Linda tog på Elsas kalas, nästan som ett studiokort, eller hur?

Fast i och för sig är det inte så svårt med det fina motivet..

Hoppas ni alla haft en bra helg.

Love, Angel

Det var bättre förr..

Finns inte så mycket annat att säga om Melodifestivalen, eller?!

På den tiden det begav sig så samlades tjejgänget hos väl vald person, luslästa på artisterna med pennor och godisskålarna i högsta hugg.

Vi hade EN spännande kväll med gnabb om vilken låt som var bäst och vann verkligen rätt låt och sedan var det bra..

Nu blir det mest bara tjatigt? eller är det jag som börjar bli gammal och tjatig och efter min tid?

Sonen saknas oss här hemma. Sötesambon slappar på soffan efter en inte alltför upphetsande Villamatch och det är väl sängtime för oss här snart.

Spännande liv man lever när sängen lockar kl. 21 en barnfri lördagkväll.

Jag hittade till en "gammal" väns blogg idag.

(så kan man väl skriva även om man inte umgås idag?)

Jag vet iaf att jag log igenkännande efter några lästa inlägg i hennes blogg.

Hon skriver om livet som 3 barnsmamma med glimten i ögat

och en vass "penna".. Kika in hos Malin vettja...

Love, Angel

Och så var vi på kalas:)

Alwes söta kompis fyller 1 år i morgon så idag var vi ditbjudna på lite smaskigt fika.

Jag lämnade sötesambon hemma så Linda & Lin fick hjälpa till med lyften av Alwe. Inget tyngre än 2kg får jag lyfta just nu så man känner sig lite handikappad. Trots huvudvärk så hade vi en trevlig stund i bra sällskap och gott fika.

Grattis Elsa!!!

Blandade känslor...

Lite bilder från veckan som gått..

Sorry att jag varit så dålig på att uppdatera.

En riktig lågperiod följde operationen förra onsdagen trots att jag vet att detta gjordes för att hjälpa mig så är en operation ett stort ingrepp i ens liv när man ibland inte ens vill går ur sängen.

I går var första dagen då jag kände mig som mitt vanliga halvlåga jag.

Operationen gick bra i allafall och jag ska efter dessa två veckors sjukskrivning (slut den 4/3) förhoppningsvis inte läcka. Jag har lite svårt att tro det än men det kommer väl.

En gång i veckan pratar jag med psyktanten. Hon tycker vi gör framsteg, så det får vi väl tro på. Tanken nu är att jag ska försöka ta Alwe på dagarna igen, måndag den 8:e mars. Det är med ångestblandade känslor jag skriver det men jag har stort & starkt stöd från hela min omgivning så jag tror på att jag fixar detta igen.

Nu blandas de helsvarta dagarna med grådagar så jag och folk i min närhet ser en ljusning.

Angel

Operationsdags..

Tagit mina tabletter två timmar innan som man ska, magen är tom förutom alla fjäriliar som fladdrar och Alwe ska snart lämnas hos Hanna för en lekstund med Wilma medan jag & Jimmy är på sjukhuset.

8.30 är det dags.. Pirrigt värre och hungrigt..

Angel

Ut & gåsjälvpremiär..

Det fanns massor av spännande att titta och pilla på när man inte sitter i vagnen.
Alwe knallade på i sina nya skor som han aldrig gjort annat. Vi gick och åkte pulka bort så han fick säga hej till gammelmormor. Ingen lång promenad men jösses vad det är kallt ute.
Angel
Nu värmer vi upp oss och väntar på pappa.

Veckans sovställning..

Jag sov gott hos pappa i natt och älskade grabbarna hemma hade visst en rätt bra natt med.

Jimmy sov på soffan och hade lagt in lite leksaker till Alwe igår. Han vaknade visserligen redan kl.3 i morse men han lekte i sängen och somnade sedan om till 4.40 i allafall.

Strax lite mellanmål här och efter det ska vi ut och provgrå skorna.

Det kommer säkerligen se lustigt ut då de har en tendens att lyfta fötterna för högt för att överkompensera för den ovana vikten på fötterna.

Tar nog med pulkan ut med så kan vi dra en repa runt kvarteret.

Hoppas även på ett besök från HAnna & Wilma.

Jimmy kommer hem halv tolv och jag ska i stort sett bara slå in pappas presenter i eftermiddag.

Nu ska jag haffa sonen som leker för fullt med en visp, en skål och en slickepott.

I dag är en lite bättre dag..

Angel

Nyförvärv

Ooopps, vilken dag..

Jag sov hemma för jag saknar faktiskt min sambo när vi inte sover ihop. Alwe krånglade i natt med men det är ju inget nytt så det ska jag inte tråka ut er med.

Kl 9.30 hade vi läkartid. En supertrevlig ny läkare på bvc som tog sig bra tid, kollade öronen som jag var orolig för samt att hon p.g.a icke nattsömnen och hans eksem ville att vi skulle testa mjölkfritt i 2 veckor. Efter det om inget blivit bättre så blir det pricktest på Barn..

Jag tror visserligen inte att det är mjölken men då har man utrett det i allafall.

Efter Bvc tog jag & Alwe en promenad mot stan där vi mötte upp Hanna & Wilma för en lekstund hos dem. Jag var helt slut efter läkarbesöket bara men barnen har ju så kul ihop och det är alltid trevligt att träffa Hanna.

Kl. 12 kom Jimmy och "bytte" av mig för sin halva dag med Alwe.. Känns lagom skoj att säga halvtid med sonen men men...

Sedan bar det av till Rydéns, KappAhl, skoaffären, Gina, torget, Lindex och Jysk.

Haklappar, dreggellappar, mockasiner, sockar, skor till Alwe stod på schemat och leggings plus några toppar till mig samt presenter till pappa som fyller imorrn.

Jag hittade allt jag skulle men vad det var fruktansvärt jobbigt. (jag har dragit på det också för i min psyksjuka värld är allt så stort)

Även I vanliga fall när jag är vid mina sinnens fulla bruk så tycker jag det är jobbigt att prova kläder i min ofantliga kropp så detta blev nästan olidligt och körde mig totalt i bott.

Men nu är det gjort...

Jimmy mötte upp kl. 15 för beslut om skorna jag valt till Alwe. Det blev ett par andra för som tur var provade vi och han var för tjock om foten;)

Sedan gjorde vi en raid på Hjertberg aka göra hemmet mjölkfritt..

Bilder på alla nyförvärv kommer när jag orkar.

Nu ska jag plocka upp alla nya saker..

Tycker inte ni också det är en viss känsla att komma hem med 6 olika kassar och packa upp och igen gå igenom allt fint man köpt?

Det ska jag passa på att göra i lugn och ro här nu.

Hoppas ni har det bra där ute.

Angel

Livet är värt att leva...

Minimonstret & jag...

är själva ett tag för första gången på vääääldigt länge.

Halvtid med att ta hand om Alwe börjar idag.

Minimonstret har varit uppe sedan kl. 4 med en vaken period mellan 22-23.30. *suck*

Jimmy tar fortfarande nätter och mornar så det inte blir för mycket i början då jag fortfarande mår väldigt skumt.

Några dagar har varit bättre än på länge så det börjar i allafall definitivt gå åt rätt håll.

Helgen som gick var bra men intensiv (efter mina mått mätt alltså)

Lugn & mysig blev bioeftermiddagen med Linda i fredags. Tack igen..

Lördag minns jag inte vad som hände.

I går var det lite kalas för Jimmys bror som fyller år i veckan.

I dag är mina enda planer förutom att ha Alwe att ta en riktig långpromenad på ca. 90 minuter. Skriver det här så kan ni fråga sedan, så det blir av...;)

Oj, man kanske skulle ta och äta lite frukos i lugn & ro?!

Alwe sover första passet här nu.

Angel

2 störda tjejer styr kosan mot Skövde..

Snälla & goa vännen Linda bjuder på uppmuntran idag i form av bio, mat och trevligt sällskap. Eftersom hon är lite mer störd än vad jag är;) så passar vi bättre än bäst ihop för tillfället..

Orkar vi inte prata eller vara trevliga så vet båda varför..

Vi båda, 30+ siktar på bussen till Skövde vid 12.30. Lite mat innan det är dags för filmen, Prinsessan och Grodan.. Disney har gått tillbaka till hederlig "gammaldags" animering i filmen och det är ju vad vi vuxit upp med så denna filmen är bara ett måste.

Än så länge känns allt bra och som sagt tryter orken och humöret senare så vet Linda så väl vad det handlar om och jag får vara som jag är en stund..

Nu ska jag pussa lite på sambo och son för iaf plutten sover nästan säkert när bussen landar i Lidköping igen framåt kvällen.

Det ser ut att bli ännu en rätt så bra dag...

Jag har t.o.m noterat att solen lyser.

Angel

att följa sina känslor varthän de än leder..

Jag promenerade hem i ett mysigt snösagoväder efter en trevlig stund hos Hanna igår. Nästan hemma fick jag en plötslig och crazy känsla.

Lusten att slänga mig handlöst i snön och göra en snöängel.
Och eftersom känslor är en bristvara hos mig i dagsläget så syntes denna Angel göra en alldeles egen ängel i snön runt 23-tiden i går kväll bejakandes sin något udda känsla...

Mer levande (samt kall & blöt) än på länge gick jag vidare hem och värmde mig i famnen hos älskade sambon med sötesonen tryggt snosandes bredvid.

Angel

---

Skaffa en Windows phone så kan du chatta på Messenger var du än är! Skaffa en Windows phone så kan du chatta på Messenger var du än är!

Det går nog mot ljusare tider...

En liten, liten smygande förändring, en ljusglimt som kan anas, en starkare vilja att hitta tillbaka har sakta infunnit sig i mitt liv.

För mina vänner och familj, för Jimmy och framför allt för Alwes skull kämpar jag på. Fortfarande jobbar jag på med min "känslolöshet" men ett litet sprittande i bröstet när jag ser min son och sambo talar om för mig att jag är på väg åt rätt håll.

Samt att i veckans samtal med psyk lyckades jag också med konststycket att prata som om det var mig själv jag pratade om och inte som om jag satt som en åskådare till mitt eget liv.

Tydligen när jag berättar om saker så berättar jag som 3:e person och helt känslolöst men nu i slutet av 4:e samtalet kikade "jag" fram.

Så med doktorn och psyktantens välsignelse (på eget initiativ också) så går jag på måndag tillbaka på "halvtid" och tar hand om min son.

Jag kommer fortsätta sova borta och jobba på avkopplingen men eftersom jag nu vet vad som behövs jobbas med så tror jag inte att bara "vila" hjälper mig mer.

En viss lättnad infann sig nog även idag (jag vet ju inte riktigt då jag har svårt med känslorna) då jag fick operationstid för läckaget redan den 17/2.

En sak mindre att ta tag i känslomässigt.

Nu orkar jag inte skriva mer.

Men jag har en underbar familj och världens bästa vänner.

Bara så ni vet ifall jag är dålig på att visa det just nu..

Angel