måndag 24 maj 2010

Jag måste få berätta...direkt..

Vi gick upp precis...!!
KL. 6 puffade Jimmy på mig och säger att han sover än.. Det är kanske inte lätt att förstå för er där ute men när man får stiga upp absolut senast kl 5 (oftast 4-4.30) trots vilken vaken/skrik/pip/nappnatt som helst då är en hel natt fram till klockan 6.... Ja, jag finner inga ord.. Ett mirakel..
Och det var en sprudlande glad Alwe här hemma som vaknande kanske 10 minuter senare..
Jimmy väckte mig igen här nyss, dels för att jag ska försöka komma iväg ut och gå men också för att det blev ju liksom bråttom så jag klädde sonen.
Nu har de åkt iväg och jag är i chocktillstånd..
Men ett positivt sådant..
Dessutom är det 4:e natten i rad som han sover. Visst.. han piper, grymtar och skriker till ibland som vilken normal 18 månaders som helst men inget uppvak.

Vilken skillnad det gör på kropp och sinne när man får vakna tille n sådan morgon.
/Angel

5 kommentarer:

  1. Tjo! Vad skoj att kika in och läsa att han sovit 4 nätter i rad, hoppas det fortsätter åt det hållet. :)
    Mvh Emma!!

    SvaraRadera
  2. Hej Emma!
    Roligt att du kikar in...
    Ja, helt underbart- Alltså tiden i sig när han vaknar gör egentligen inte så mycket, om kl är 4, 4.30 eller 5..(eller 6)
    Bara man kan lägga honom på kvällen och kunna slappna av vetandes att nu sover han tills det blir morgon- Det har nästan varit det jobbigaste liksom - att inte veta..(inte själva sömnbristen) Hur länge sover han nu? har han ont? kommer han skrika?
    hela kvällarna blev liksom bara ett orosmoment i sig.
    och den spänningen sitter ju kvar fortf ( herregud, jag ligger vaken när jag sover borta och väntar på at han ska börja skrika fast han ligger i sin säng hemma) men får vi några sådana här nätter till så kanske man kan börja slappna av på kvällarna och till slut kanske finna ett inre lugn och börja läka ihop.

    /Angel

    SvaraRadera
  3. åh vad skönt att höra!! hoppas verkligen det fortsätter på detta viset och att ni sakta men säkert kommer tillbaka och ikapp!!
    många kramar,
    josefine

    SvaraRadera
  4. tusan så skönt för att få sova någolunda bra!! =)

    SvaraRadera
  5. Kommer så väl ihåg den där känslan då man satt spänd på kvällarna och bara väntade på att hon strax skulle vakna. Att gå och lägga sig kändes oftast meningslöst då jag visste att jag strax skulle behöva gå upp igen. Men när det väl vände och hon började sova fler timmar i sträck, gud så skönt. Då kändes det faktiskt som om livet lixom kom tillbaka om du förstår hur jag menar.
    Mvh!

    SvaraRadera