och skulle helst vilja stupa i säng men ska ta en stund och försöka koppla av för att bli trött "på riktigt".
Lillplutten har somnat, sambon är i garaget och jag ska ta med mig en kopp thé ute på balkongen som badar i vårkvällssol. Det ser alldeles underbart ut och kanske kan jag glömma mitt bultande huvud ett tag.
Lars Keplers Hypnotisören är en riktigt vidrig bok men den är svår att lägga ifrån sig och det var länge sedan jag faktiskt kunde läsa en bok och veta efteråt vad jag läst när jag plöjt 20 sidor.
Min psykiska tillstånd tillåter mig inte ens att koppla av med en bok, vilket i vanliga fall är ett av mina favoritnöjen så jag övar en stund så ofta jag kan och orkar.
I eftermiddags försökte jag få träffa Hanna en stund så vi kunde prata och barnen leka men ingen av de två små var med på vår idé så det blev en kort lekdejt där vi snart gick åt varsitt håll.
(Bild från Hanna)
J-a skitlekpark för små barn i Örthagsparken. Lagom trappa så små fötter lätt kommer upp i övre delen som är belägen i ansikshöjd på en annan och inte vidare småbarnsvänlig med två öppningar, rakt ut i tomma intet.
Alltså rutschkanan som finns är ok men det är inte gjort för att man ska kunna vara själv där för är du på ena sidan och kollar läget så får du leka hinderlöpare (över en höfthög kant) för att kunna ta emot ditt barn i rutschkanan.
Undra vem som konstruerar dem egentligen?
/Angel
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar